Kulturfonden för Sverige och Finland

Formål

Kulturfonden för Sverige och Finland har till ändamål att främja de kulturella förbindelserna mellan dessa länder genom att i form av bidrag ur fondkapitalets avkastning understödja strävanden att öka kännedom om och kontakten mellan de båda ländernas kultur, näringsliv och folk. § 1 i stadgarna 1960.

Baggrund

Kulturfonden tillkom 1960 efter ett avtal mellan regeringarna 1958. Då avsattes en del av de räntelikvider som Finland skulle erlägga på sin statsskuld sedan krigsåren, till en fond för kultursamarbete mellan de båda länderna. Tillägg till grundkapitalet har gjorts flera gånger från båda länderna under 1960- och 1970-talen. Fonden är uppdelad i ett svenskt och ett finskt utskott.

Bestyrelse

Fondens arbete leds av en styrelse som består av sex ledamöter, tre från Sverige och tre från Finland. Styrelsen utses av respektive lands regering som också väljer ordförande och vice ordförande som alternerar mellan de två utskotten. Styrelsen utser sakkunniga som yttrar sig över bidragsansökningar.

Kapital og uddeling

Kulturfonden för Sverige och Finland är den största bilaterala fonden i Norden. I Finland uppgår fondkapitalet till omkring 22 miljoner euro. År 2008 avsattes cirka 1,5 miljoner euro för bidrag och egen verksamhet. In kom cirka 1 000 ansökningar och 650 000 euro fördelades som bidrag till 400 projekt, från 500 till 10 000 euro. Dessutom beviljades cirka 200 000 euro till omkring 230 vistelseveckor och 210 stipendiater reste till Sverige.

I Sverige uppgår fondkapitalets bokförda värde till drygt 150 miljoner kronor. År 2008 avsattes cirka 3,6 miljoner SEK i bidrag och egna projekt. Av 321 ansökningar fick 110 projekt stöd med drygt 2,4 miljoner SEK. Bidragen brukar vara mellan 10 och 50 000 SEK. Även större bidrag förekommer, till exempel fick Föreningen Norden 210 000 SEK, Finlands kulturinstitut 180 000 SEK och Sverigefinska Riksförbundet 60 000 SEK.
Stipendier och resebidrag för svenskars vistelse på Hanaholmen utdelades med drygt 300 000 SEK. Fonden utdelade 175 vistelsedygn. Dessutom utdelades 50 000 SEK för att öka svenskt deltagande i Hanaholmens arrangemang.

Fondens bägge utskott utser varje år sina kulturpristagare, i Finland är priset 5 000 euro, i Sverige 35 000 SEK. Fonden utdelade 2008 tre priser per land, totalt sex kulturpriser.

Hanaholmen
Fonden är också huvudman för Hanaholmen - Kulturcentrum för Sverige och Finland i Esbo utanför Helsingfors, med ändamålet att främja kulturutbytet och samarbetet på samhällslivets alla områden. Efter det att Sverige 1967, i samband med 50-årsjubileet av Finlands självständighet, beslutat efterskänka största delen av Finlands statsskuld tog Finlands regering beslut om att skapa ett gemensamt kulturcentrum och Hanaholmen invigdes 1975. Det har en egen styrelse, fristående från fonden. Ordförande utses av Finlands regering och övriga ledamöter av kulturfonden.

Årligen arrangerar Hanaholmen cirka 80 evenemang på kulturcentret med cirka 12 000 deltagare, främst från Finland och Sverige. Inom ramen för projektet 1809 – det nya Finland, det nya Sverige organiseras under Märkesåret ett stort antal seminarier, utställningar och arrangemang för att informera om ländernas gemensamma historia, väcka intresse för grannlandet och att lyfta upp frågor som är viktiga för ländernas framtida utveckling.

Finlandsinstitutet i Stockholm
Finlandsinstitutet har som målsättning att synliggöra finländsk kultur i Sverige, stärka den sverigefinska kulturen och främja kulturutbytet mellan Finland och Sverige.

Kulturfonden för Sverige och Finland var stiftande medlem när Stiftelsen Finlands Kulturinstitut bildades 1995 och ersatte Stiftelsen Finlands hus från 1969. Stiftelsen äger och förvaltar den kulturhistoriskt värdefulla fastigheten i Stockholm, uppförd 1896 för KFUM .
Stiftelsen förvaltas av en styrelse med ledamöter från bägge länderna, bland dem två representanter för Kulturfonden för Sverige och Finland.

Finlandsinstitutet anordnar utställningar, konserter, filmvisningar, teater, författarträffar, föreläsningar, kurser och seminarier - ett sextiotal arrangemang per år. I institutets undervisning i finska deltar 80-100 studerande per termin. Finlandsinstitutets sverigefinska bibliotek för över 17 000 titlar, inklusive drygt 100 tidningar och tidskrifter, från Finland. Det har årligen ca 16000 utlån och över 6 000 kundbesök. Finlandshuset fungerar också som konferenscentrum med över 20 000 gästdagar per år.

Prioriterede områder

Till fondens prioriterade områden hör nyskapande projekt, sådana som har god synlighet, ungdomar som medverkande samt kontakt mellan förmedlare som journalister och högskolor.

Projektet Svenska nu i Finland initierades av fonden 2005 och har nu vuxit till ett omfattande nätverk i syfte att främja svenska språket i finska skolor. Projektet administreras genom Hanaholmen och når med sina kulturprogram cirka 100 000 elever och har en egen hemsida www.svenskanu.fi.
Motsvarande insatser för att synliggöra finska språket i Sverige är planerade för 2009.

Märkesåret 1809- Det nya Finland, det nya Sverige, är ett projekt för att 2009 uppmärksamma att det är 200 år sedan Sverige och Finland skildes åt och Finland blev ett autonomt område inom Ryssland. Fondens engagemang inleddes redan 2003 genom kontakter med de bägge ländernas regeringar. Syftet var att genom forskning på ett framåtsyftande sätt uppmärksamma rikssprängningen och stärka samhörigheten mellan Finland och Sverige. Fonden är representerad både i den finska och den svenska statliga kommittén för Märkesåret 1809. Det svenska utskottet kommer att dela ut särskilda aktivitetsbidrag i Sverige med medel anvisade av Nationalkommittén och Riksbankens Jubileumsfond. Förberedelser inför Märkesåret 1809 har under senare år präglat fondens verksamhet. www.1809info.net.

Ansøgning

Stöd kan sökas för projekt och utbyte inom fondens verksamhetsområden:

Finsk-svenskt samarbete inom litteratur, teater, dans, musik, film, bildkonst, design, hantverk, utställningar, media med mera.
Ansökan kan också gälla vetenskaplig forskning (främst humaniora), ökad språkförståelse (finska/svenska), korta språkkurser/studier och översättningar.
Projekt som främjar samarbetet mellan Sverige och Finland inom historia, samhällsutveckling och kultur kan också sökas
Detsamma gäller projekt som ökar kännedomen om Finland i Sverige och Sverige i Finland, till exempel seminarier, journalistiskt arbete samt förmedling av färdiga program, som utställningar i det andra landet.
Bidrag kan också sökas till lägerskolor för barn och ungdomar.

Vistelsestipendier från Sverige kan sökas till Hanaholmen i Finland eller från Finland till Stockholm eller till andra orter. Stipendier till Sverige beviljas enskilda finländare, men också svenska grupper kan få bidrag till Finland.

Ansökningstider, 15 september och 31 januari.

Kontakt adresse

Kulturfonden för Sverige och Finland har två sekretariat:

Hanaholmen - kulturcentrum för Sverige och Finland fonderna@hanaholmen.fi
Hanaholmsstranden 5
FI 02100 Esbo
Finland
+358 (9) 435 020
www.kulturfonden.net

Föreningen Norden foreningen@norden.se
Box 127 07
SE 112 94 Stockholm , Sverige
+46 (0)8 506 113 00

Finlandsinstitutet/Finlandshuset
Snickarbacken 4
SE 111 83 Stockholm
www.finlandsinstitutet.se

Samlet webindgang: http://www.nordiskafonder.se/

Litteratur

Kulturen och tiden, Kulturcentrum för Sverige och Finland 25 år, Ur Hanaholmens historia, red. Alexandra Ramsay, Ekenäs 2000
Personer och evenemang, Kulturcentrum för Sverige och Finland 25 år, red. Alexandra Ramsay, Ekenäs 2000

Nordisk Kulturfond - Store Strandstræde 18 - DK-1255 - København K - +45 3396 0200 - kulturfonden@norden.org